”Vi kan bli ett Barbielag!” : En studie om yngre barns sociala relationer och identitetsskapande i ett postmodernt konsumtionssamhälle

One of the main goals in this study is to investigate how young children's identity formation and social relationships are depicted by today's consumer society. In order to reach the goals of the study I also concentrated myself on questions regarding the reflection of symbolic aspects consumption in younger children's interaction and preschool-teachers' ideas about how and in what ways children's consumption patterns are created and developed nowadays. In order to answer the presented research questions I used the theoretical arguments of researchers in the field of pedagogy Gert Biesta in connection with the ideas and concepts of the consumer society characteristics developed by the sociologist Zygmunt Bauman. The thesis' methodological approach consists of a combination of semi-structured interviews with teachers and observations of children's interaction, which contributed to a systematic investigation of the thesis' problem area and served as a tool for obtaining answers to the research questions. The results demonstrate that consumption occupies a lot of space in young children's lives, which means that it greatly affects their social relationships today. Both consumption and knowledge of the known brands prove to be the child's path to the desired community on the one hand, and the children's way to the consumer world on the other (hand), which in turn points to an obvious dependence between children's consumption and their social relationships. The results also show that there is a tension between the perception of identity formation as preschool-policy-document on the one hand and the attitude of the identity prescribed by consumer society norms and regulations on the other.Denna studie lyfter upp frågor som samtida föräldrar och pedagoger dagligen ställs inför. Dessa frågor behandlar barns tillvaro i dagens konsumtionssamhälle. Resultaten av flera vetenskapliga studier visar att samtida marknadsföring märkbart genomsyrar barns liv idag. Barndomen blir alltmer kommersialiserad av marknaden som med hjälp av kända konsumtionssymboler dagligen bygger en drömvärld bestående av sagolika figurer från barns fantasier. Denna värld har blivit samtida barns verklighet. Samtidigt pekar resultaten av ett antal studier på att den ekonomiska situationen i olika hushåll utmärks av en kraftigt växande klyfta då många familjer lever med små ekonomiska resurser vilket i sin tur innebär att det är långtifrån alla barn som ges plats i den sagolika bilden som marknaden målat ut. I samband med detta uppstår en fråga om vad som händer med de barn som inte har tillgång till kända konsumtionsvaror och hur denna situation påverkar deras relationer med omvärlden. Syftet med denna studie var att undersöka hur yngre barns sociala relationer ser ut i dagens konsumtionssamhälle samt att ta reda på hur vissa förskolepedagoger resonerar kring yngre barns identitetskonstruktion i den samtida konsumtionsvärlden. Jag har också fokuserat på hur konsumtionens symboliska aspekter återspeglas i yngre barns interaktion och även på hur informanterna beskriver sin handlingsberedskap i relation till barns konsumtionsmönster och identitetskonstruktioner. Studiens resultat visar att konsumtion tar mycket plats i barns tillvaro vilket gör att den avsevärt påverkar deras sociala relationer idag. Det visar sig att barnen har omfattande kunskaper om samtida konsumtionssymboler som de ofta använder för att vinna uppmärksamhet och för att uppfattas som populära bland jämnåriga. På så sätt får de tillträde till en önskad gemenskap. Man kan även tala om barns investering i det egna sociala medlemskapet i form av konsumtion av populära konsumtionsvaror. Studien har även kunnat visa på ett rådande spänningsfält mellan den syn på identitetsskapande som förskolepedagogerna har och den inställning som konsumtionssamhällets normer och regler föreskriver vilket i sin tur pekar på behovet av utveckling av en mångfacetterad pedagogisk diskurs om barns utveckling och identitetsskapande i det samtida konsumtionssamhället. Samtidigt har denna studie belyst problematiken i de förhållningssätt som används i relation till värdegrundsfrågan på förskola och i förskoleklass. Detta faktum har även synliggjort behovet av ett nytt pedagogiskt förhållningssätt som ska bidra till utveckling av kritiskt tänkande kring konsumtionskultur och marknadsföringsfrågor hos barn som lever i den samtida konsumtionsvärlden.